Idag är det söndag och då brukar vi gå till kyrkan. För mig känns det bra att en dag i veckan låta det jag tror på stå i fokus. I Täby församling ryms det mycket kärlek, i söndagskolan är det högt i tak, Julius lär sig massa sånger i Primär och sista timmen, som jag tillbringar i världens äldsta kvinnoorganisation, fylls jag på med energi och önskan att bli en bättre människa. Idag är min mage är i uppror och istället för att vara där springer jag mellan toan och sängen.
Trist tyckte jag först... sedan surfade jag runt på vänners bloggar och blev på bättre humör. Här, hos Katrin hittade jag min andlighet idag. Tack för att du delade med dig av dina positiva tankar och gjorde min sunkiga dag många snäpp bättre. Det är intressant att en positiv sak (Katrins inlägg) kan ge ringar på vattnet och växa till något större. Nu tänker jag på fler positiva erfarenheter som jag varit med om senaste veckan.
I fredags vid lunchbordet på jobbet hade vi en diskussion om vad vi åt och varför. Jag gillade verkligen Patriks sammanfattning på slutet, jag kommer inte ihåg vad han sa ordagrant men andemeningen var: vad många positiva erfarenheter om kost och mat vi har delat. Det roliga i kråksången var att vi egentligen hade kunnat argumentera för att just ett sätt att äta är det rätta men vi gjorde inte det utan lyssnade och tog in varandras olikheter. Istället för att ha tre matantagonister har jag vunnit tre vänner.
Igår kom jag hem i tron att jag skulle få städa hela huset men möts av Daniel och dammsugaren i hallen. Han hade både hunnit fixa med att rensa hela vårt garage och köra allt bråte från golv- och dörrenoveringen och städa hemma. Lycka.
Julius som utbrister "vad fin du ser ut mamma" en morgon i veckan, kommer inte ihåg vilken.
Jag är tacksam för att jag idag hittade dessa guldkorn i minnet och är redo för den kommande veckans utmaningar. Tack alla ni som inspirerar mig att vara positiv!