Hmm

11.45 mamman tänker att nu är det dags att fixa lunch. Ska bara svar på de här mejlen först. 11.48 sonen går ner till köket, mamman hör hur det skramlar. 11.52 sonen kommer upp med två jordgubbssyltmackor. En till sig och en ger han till mamman. Mamman funderar över uppfostringsstrategier.

Ett.

Dåligt samvete över att sonen inte fått en tillräckligt näringsrik frukost och tvingas fixa sin egen lunch. Arma barn. Åtgärden blir att tacka för smörgåsen men sedan förklara att man inte kan äta mackor till lunch och att man absolut inte kan ha sylt på. Sedan sätta igång att laga en överambitiöst nyttig och hälsosam lunch bestående av groddar, vitlök och tofu.

Två.

Berömma sonen för hans kreativitet och säga att smörgåsen var det bästa jag smakat i hela mitt liv! Strunta i att laga lunch och som ursäkt tänka; det var ju i alla fall osötat fullkornsbröd. Jag styr upp ett bra mellis senare i eftermiddag.

Tre.

Tacka sonen för smörgåsen. Fundera över uppfostringsstrategier. Steka blodpudding och riva morötter. Äta utan att bli arg över att sonen bara äter pyttelite mat. Bygga en kanalvattenbana med sonen på trädäcket. Blogga.