Vad Julius gör på sitt sommarlov

Han frågar och frågar och frågar och tycker att det är jätteirriterande om man inte kan svara. Särskilt lång betänketid får man inte heller. Daniel och jag börjar bli bra på bortfintande kommentarer som: ska vi äta glass när vi kommer hem.

Julius är som jag. Jag kan helt fräckt avbryta en pågående diskussion/konversation för att jag suttit i mina egna tankar och kommit på att det vore trevligt med lite feed back, om det som jag tänker på. Bara så att alla vet så är jag medveten om att jag gör på detta mycket ouppfostrade, disträa sätt och jag jobbar på att inte göra det.

Idag påväg till kyrkan sitter vi i bilen och pratar och helt plötsligt säger Julius: om trädet börjar brinna blir lejonet rädd då? Givetvis vill han, precis som sin mor, få till en dialog kring detta ämne. Och som en god mor är jag givetvis angelägen om att frågor ska rätas ut och besvaras. Oftast kan jag lista ut sammanhanget kring Jullis konstiga fågor men idag var det helt omöjligt. Eld, lejon.... hrmmm, igår berättade jag sagan om gossen som inte ville gå till skolan, där är det eld med, men inget lejon. Jag fintade helt fräckt bort min son genom att börja prata om ngt annat men kunde inte släppa kommentaren med lejonet, trädet och elden. När jag hälsade på i barntillsynen för att se om unge herr Förnes behövde kissa kom jag på vad frågan kom ifrån;Djungelboken. För visst är det väl så att det börjar brinna och att tigern (lejonet) blir rädd.

Om Bullis inte ställer frågor så hoppar han på fam Fredriksens studsmatta, eller så hoppar han från vardagsrumsbordet, eller så är han Madicken och hoppar från soffan i köket. Om han inte hoppar eller frågar eller säger bajs leker han Lilla gubben eller Sixten nordsvensk.

Och om man inte hör eller ser honom så är han väldigt duktig på att gömma sig och ännu bättre på att vara helt still och inte avslöja vart han är. Igår gömde han sig bakom vår möss/vant/scarfsförvaring och i en tunna som vi har väskor i. Daniel var i hallen och letade, men i garderoben som är precis bedvid (20 cm) till slut fick jag berätta för Daniel var han var. Han kunde helt enkelt inte hitta honom.